Salutogent är värdeskapande

Hur kan en verksamhet utvecklas och bli riktigt bra. Både bra att arbeta i och bra på att lyckas med uppdraget?

I alla lägen där det ingår människor så bygger denna framgång på att man kan hitta och stärka de omständigheter som är bra för människor. En del verksamheter har som mål att leverera det som är bra för människor, typ vård och utbildning, och då måste medarbetarna först ha det bra själva för att lyckas. En medarbetare som mår bra presterar bra brukar man säga. Välbefinnande ger extra energi som spiller över på andra och uppskattas av andra. Forskning har till exempel visat att viktigaste förklaringen till att elever lär sig bättre i skolan är att de tycker om sin lärare. Kunder handlar hellre av någon de upplever positivt som intresserad och omtänksam.

Senaste veckan har jag påmints om denna mekanism i tre olika organisationer, en skola, ett socialt företag och en större industri. Alla tre är inne på samma spår som handlar om att med ett salutogent förhållningssätt skapa förutsättningar för att människor ska må bra och därmed lyckas i större utsträckning. Det är väldigt olika mål dessa tre ska uppnå men i alla handlar det om att det är människor som ska fixa det. Det som ska fixas är ett klimat och bemötande som skapar positiv energi hos människor. Detta går via att bygga ett meningsfullt sammanhang där man kan uppleva sig värdefull. Detta salutogent värdeskapande arbete är en process som ser olika ut beroende på i vilken verksamhet man befinner sig. Det intressanta är att den i alla lägen leder till förbättring, det går liksom inte att misslyckas. Hur kommer det sig? Ja, kanske för att processen fokuserar det vi vill ska bli och byggs på värdeskapande frågor. När människor vill något bra gemensamt och blir nyfikna, förväntansfulla och uppskattande mot varandra och sitt sammanhang så blir det kraft. Det är en fascinerande upplevelse och möjlighet i de flesta sammanhang.

På tåget en mörk höstkväll. Tänkt av Anders

Existentiellt vakuum och tillitskris?

Har miljöpartiet fattat något extra när man vill göra ett så kallat "lyft" i städernas förorter. När man konstaterar att arbetslöshet och utanförskap sänker människors tro på sig själva, tron på andra och tron på framtiden.
Åsa Romson sa i alla fall idag (Lyssna på inslag i Sveriges radio ››) att det behövs insatser som stärker upplevelsen av meningsfullhet. Detta märkliga ord som har så många bottnar och orsaker. Mening handlar bland annat om värde och därför i mänskliga sammanhang, om värdighet.

Miljöpartiet kanske är på väg att lyfta in en kärnfråga i den politiska diskussionen? Går det att argumentera för extra resurser genom att sätta mål som handlar om ökat existentiellt välbefinnande, meningsfullhet och stärkt tillit? Kan detta vinna gehör, vilket jag hoppas och tror. Då öppnar det för att mindre vanliga aktiviteter och lösningar(salutogena) kan prövas i större utsträckning när villkoren för hälsa eller välfärd eller livskvalité ska förbättras för medborgarna.

Vecka 34 2013 innehöll flera nyhetsinslag som visar att mänskliga mål som existentiellt välbefinnande och tillit behöver prioriteras. Först var det Försäkringskassans statistik (Lyssna här ››) över den korta sjukfrånvaron som stiger oroväckande. Där är den vanligaste orsaken stress och psykisk ohälsa påstår myndigheten. Dagen efter kom aktuell statistik på självmord (Läs här ››) som också ökar i landet. Sedan var det nedskärningar i skolan som drabbar barn med särskilda behov mest (Se inslaget på SVT här ››). Senare på torsdagkvällen var det premiär i TV 1 på serien om Sveriges äldreboenden (Se de olika inslagen ››) där de boendes upplevelse av meningslöshet gör att en del äldre helst önskar dö. Denna serie blir intressant att följa. Hur kommer man lyckas med att skapa engagemang och uppnå en förbättring som skapar "Sveriges bästa Äldreboende". Ett salutogent tänkande verkar finnas om än med andra ord.

Efter dessa nyheter undrar man hur det står till med tilliten. Det verkar inte bara stå still, det är en tilltagande tillitsbrist som med tanke på sina konsekvenser också redan är en alarmerande tillitskris.

Apropå all denna dysterhet så tror jag att banan ligger väldigt öppen för det parti som kan presentera en vision som på något sätt beskriver det meningsfulla samhället. Förmodligen med andra ord än meningsfullhet. Men som visar på en helhetssyn som innebär att välfärd och livskvalitet inte skapas med bara en sorts lösning baserat på en sorts problembeskrivning.

Det finns många tankar och aspekter ytterligare på detta som jag grunnar vidare på. Salutogena Hälsningar från bryggan i kvällssolen den 22 aug 2013 /Anders

ledarskap behöver ledarskap

Är vi på en resa eller vill vi inledningsvis enbart samla alla goda krafter och skapa förutsättningar för att bli så ändamålsenliga och kompetenta som vi önskar. Se det som en bild för lite av varje i debatten just nu. Vart är vårt samhälle på väg? Vart är rättvisan på väg? Vart är skolan på väg? Vart är möjligheten att leva ett gott liv på väg för många? Om vi ska lyckas att skapa bra sammanhang för människor att leva, att vara och verka i, då behövs det någon form av ordning och samspel som fungerar. Om det är kaos hela tiden så blir det jobbigt, stressigt och det drabbar välbefinnandet. Jag tänker så här: Om en verksamhet eller ett helt samhälle ska fungera så behövs det ledning och ledarskap. Det finns också gott om bra ledare i de flesta sammanhang, men det verkar inte räcka. Min fundering är om vi inte måste vidga tanken om vad ledarskap är. Det kanske inte räcker med att det finns en ledare som leder. Om man tar skolan som exempel så är det många gånger en ganska omöjlig uppgift för en skolledare att styra och leda flera hundra människor på ett bra sätt. Ambitionen är ju att skolan ska vara ett bra sammanhang för både elever, pedagoger och skolledning. Därför undrar jag vad det blir för tankar och förhållningssätt om man börjar diskutera ledarskap som något alla i en organisation måste bidra med. I arbetslivet har vi vant oss vid att både säga ledarskap och medarbetarskap. I skolan kanske vi ska fundera på och börja beskriva vad det innebär om vi tänker oss både skolledarskap, lärarledarskap och elevledarskap som nödvändiga roller och funktioner för att verksamheten ska bli framgångsrik och hälsosam. Ledaregenskap finns hos alla mer eller mindre. Leta efter dessa egenskaper och sätt ord på dem. Gör så många som möjligt medvetna om betydelsen och det meningsfulla i att påverka sig själv och sitt sammanhang på ett sätt som gör skillnad i positiv mening. Medansvar är kanske ett gammalt dammigt uttryck. Jag tror att den som får möjlighet, uppmuntran och förmåga att betyda något för sitt sammanhang, gärna gör det och mår bra av det. Det kanske rentav gynnar sådana aspekter som respekt, självkänsla, tillit och stolthet. Det är den sorts unika, icke kvantifierbara värden som ger människan värdighet. Den som fått uppleva det får väldigt lite lust att bråka, kränka eller förstöra för andra. eller vad tror du? Lev välvilligt! /Anders

Salutogen skola

Vilket ämnesområde är aktuellt i den offentliga debatten? Ja det är svårt att undgå skolfrågorna. Varje vecka, ja i princip varje dag skrivs och debatteras det om den svenska skolan. Det kommer massor med förklaringar till varför det inte fungerar bra. Det kommer massor av förslag om vilken medicin som behövs. När någon har en vision om att skapa "världens bästa skola" så blir man nyfiken. Hur ska det gå till? Vad kan göra skolan både attraktiv, angenäm och framgångsrik? De förslag som kommer fram har väldigt olika inriktning. I stort kan man dela in dem i en grupp som vill skärpa styrning och kontroll. En annan, tyvärr mindre grupp, menar att skolan bygger på relationer och meningsfullhet. Därför kan varken trivsel eller resultat kontrolleras fram. När jag försiktigtvis börjar använda ordet salutogen skola så sällar jag mig till den senare gruppen. Utveckling och förbättring kan aldrig fungera om man enbart utgår från brister och kontroll av brister. Med salutogen skola menar jag ett sammanhang som ser människor som bärare av vilja och kompetens. När allt fler som är inblandade i skolans verksamhet bär förväntansfulla tankar om andra och medvetet uppmärksammar det som fungerar och varför det fungerar, då påverkas både riktningen och energin i sammanhanget. Det är en komplex uppgift i ett komplext sammanhang. Men synsätt och motiv är avgörande för var man hamnar på sin utvecklingsresa. Om vi vill hamna i ett tillstånd som är annorlunda än idag, så måste vi börja beskriva det tillståndet. Vi måste sedan inventera vad vi har som redan idag är tecken att vissa delar redan är på plats. Vad finns det och vad behöver vi mer av för att det i ännu större utsträckning ska bli som vi önskar? En god hjälp på vägen är att ställa frågan: vad är det som bidrar till att vårt sammanhang kan upplevas meningsfullt, begripligt och hanterbart? Fortsatt fin vår! /Anders

Kulturen i kulturen med salutogent tänkande.

Inom en vecka har jag haft två fasligt intressanta och lärorika dagar i samma stad med två helt olika organisationers chefer och ledningsgrupper. I det ena fallet var syftet att initiera en process där kulturen ska stärka affären och göra verksamheten mer framgångsrik både med ekonomiska mått och som en attraktiv arbetsplats där människor mår bra. Bolaget är Gävle hamn som är en av landets viktiga import och exporthamnar med en omsättning på flera hundra miljoner. Hamnen som verksamhet är avgörande för det näringsliv som finns i regionen. Därför behövs en ständig utveckling och anpassning till nya krav och möjligheter. Utbyggnad av anläggningar är en viktig del som pågår för fullt. Nu satsar man också på att utveckla personal och ledarskap för att ännu bättre ta till vara den potential som finns där. Ledningen vill bygga en främjande kultur med hjälp av värdegrund, delaktighet och ett salutogent ledarskap. Mötet med dessa chefer visade på vilken kraft det finns när människor samlas kring en viktig utmaning och börjar formulera sin tankar och principer om hur denna utveckling ska bli verklig. Den andra organisationen jag vill berätta om är Gävle kommuns förvaltning för kultur och fritid. En verksamhet med ett 20-tal chefer där man är specialister på kultur. I projektet hälsofrämjande ledarskap har man börjat dialogen om hur ett främjande ledarskap och synsätt kan bidra till verksamhetens måluppfyllelse. I det sammanhanget blev det salutogena ledarskapet ett sätt att reflektera hur arbetsplatsens kultur kan stärkas i syfte att ge kraft i en verksamhet som ska förmedla kultur. Det handlar om kultur på flera plan och på flera sätt. Gemensamt är att begreppet kultur pekar på och lyfter fram de jag brukar kalla ”irrationella värden” som inte självklart uppmärksammas när vi talar om chefsroll, ledarskap och målstyrning. Vi hade en mycket intressant dag där ord som filosofi, etik, estetik och emotion användes återkommande. Min slutreflektion av dagen blev att världen inte kan byggas ensidigt med en sorts värden. Om en organisation ska bli framgångsrik så behöver ledare förstå och kunna hantera både struktur och kultur. Men eftersom strukturen är synlig och påkallande så behöver vi påminna om kulturen. Och en kultur som ska bidra till värdeskapande kan ha riktigt god nytta av ett salutogent ledarskap. Allt gott! /Anders

Salutogen värdegrund och samarbetskultur

Öijared akademi kallas en visionär satsning. En plats där hälsofrämjande tankar och mänskliga värden i natur och kultur ska mötas och utvecklas. Jag var seminarieledare i veckan då cirka 40 personer från olika organisationer deltog. Min uppgift var att presentera och inspirera till ett salutogent tänkande. Man kan inte bli annat än inspirerad själv och glad för det stora intresset och gensvaret. Dessutom gav denna dag bevis på de fantastiska möjligheter som finns i ett salutogent/främjande tänk. Deltagarna kom från många olika sektorer och verksamheter.Exempelvis,ideella organisationer, stora företag, små företag, kommunal förvaltning, landsting och nätverk för samhällsutveckling. I alla dessa miljöer uttrycker man behov och möjligheter att utveckla ett mer hälsofrämjande och utvecklingsorienterat förhållningssätt. En företagsledare uttryckte det så: - Det är ett nytt mindset och det kopplar ihop företagets värderingar med den samarbetskultur och kundnytta vi vill ha. En kommunal verksamhetschef menade att: - det salutogena tänket är nog anledningen till att vi fått så stort intresse för vårt värdegrundsarbete. Så du som läser detta, vänta inte, var inte osäker på om det salutogena ledarskapet är användbart. Du kan vara helt lugn, det finns ganska få fallgropar, mest framgångsmöjligheter. Det är både visionärt och praktiskt möjligt. God fortsättning i snögloppet! Anders

Resultat och värde

Det nya året rusar på. Undrar om det kommer att bli ett bra år, ett värdefullt år, ett år av god kvalitet med gott resultat? Klart man vill att tillvaron ska vara så bra som möjligt, det vill alla. Men det är där min funderingar börjar. Jag fick denna tanke i bilen i morse på väg till Landvetters flygplats. I en intervju på radion berättade en person om sin frustration över arbetsgivarens ideliga omorganisationer och besparingar i syfte att uppnå så bra resultat som möjligt i företaget. Grejen var den att verksamheten handlade om vård av människor och det som gjordes för att öka det ekonomiska värdet/resultatet samtidigt innebar att det värde som medarbetarna skapade i verksamheten blev sämre. Personal drabbades av stress på grund av mindre resurser. Verksamhetens brukare/kunder drabbades av sämre kvalitet i vården. För mig blir denna intervju i radion ännu ett exempel på att det ofta blir en motsättning eller konkurrens mellan mjuka och hårda(ekonomiska) värden. Varför ska det vara så svårt att få ihop dessa? Är det kravet på snabb ekonomisk avkastning som gör att man inte har tålamod att låta mänskliga värden växa och utvecklas. Jag tror en förklaring finns där, - i kvartalsekonomi, årsbokslut och årets budget. Det borde finnas en parallell redovisning som har ett längre perspektiv och tar upp de värderingar och värden som behöver tid. Jag tänker sådan värden som handlar om människors välbefinnande och livskvalitet. Det är ju så att dessa mjuka värden samtidigt är de som kan bidra till en organisations långsiktiga utveckling och värdeskapande förmåga. Och inte minst samhället och miljöns långsiktiga utveckling och hållbarhet. Så återigen, ett salutogent synsätt och ett Salutogent Ledarskap är helt klart en viktig möjlighet. En möjlighet att ta vara på och stärka de värden som förbättrar kvalitén i möten mellan människor(kunder t.ex) och samtidigt förbättrar kvalitet,resultat och varumärke för en organisation. Salutogent Ledarskap kan bygga den sorts kultur som mäniskor vill tillhöra, så vänta inte med det. Vi kanske ses på en Salutogen ledarskapsdag i år? Ha en fortsatt intressant resa! önskar Anders