Skolpolitik behöver Salutogent Ledarskap

Boktips inför julledigheten. Och ett inlägg apropå enfrågelösningen att skolan blir bättre med mer betyg och bedömning. I måndags var det Reinfeldt som höll jultal med budskapet att det bör sättas betyg i årskurs 4. Då kan vi få bukt med flumskolan menade han. En skämttecknare i GP tog upp tråden i en bild där moderaterna nu snott betygen från fp men hotas av C som tänker föreslå betyg från årskurs 1 och kd som tänker föreslå betyg i söndagskolan. Skämt åsido nu till en bra bok som rymmer detta tema.

En av mina favoritförfattare är idéhistorikern Sven-Eric Liedman. Han är grym på att belysa vår tid och vårt samhälle och vad vi har för oss för att livet ska bli bra. Den senaste jag läst av hans böcker handlar om skolan och kunskapen. Boken heter Hets och det ordet fångar vad författaren tycker sker med skolan. När allt mer fokus läggs på betyg och bedömning så är det uppenbart så, att andra värden får mindre utrymme och betydelse. Det viktiga blir att prestera på en godkänd eller väl godkänd nivå. Betyget är resultatet av det eleven ägnar sig åt i skolan. Det är resultatet, det vill säga betyget som räknas. Och med ordet räknas, menas i betygssammanhang att betygsnivåerna ska vara mätbara/kunna räknas på i siffror. Eftersom allt skolan är till för inte går att värdera i kvantitativa mått så får vi här ett problem menar Liedman. Han pekar på att det blir en obalans i hur vi värderar kunskap. Visst ska vi bli bra på det som behövs för att kunna bidra och vara produktiva i vår yrkeskarriär. Det är också viktigt med kunskap som gör att eleven kan fungera som en god medborgare i ett demokratiskt samhälle. För det tredje bör kunskap vara något som bidrar till lust och glädje för människan själv och dem hon lever med. Ska man få med alla tre kunskapsaspekter så måste man värdera både det uppnådda resultatet och processen på vägen dit. Om man enbart har fokus på resultatet så försvinner lusten vilken är en upplevelse av hur man har det under tiden som tiden pågår. Det kanske rent av är processen som ska vara viktigast?! (utropstecknet är mitt eget). På en föreläsning jag hörde hade Liedman en drastisk liknelse där han sa att: Vad är resultatet av livet?? – jo döden. Alltså bör vi se till att göra livet så lustfyllt det går, sen är det ju försent.Jag anar att du tycker att liknelsen haltar. Jag menar att den i alla fall pekar på betydelsen av att det finns en meningsfullhet där man är och i det man gör. Då uppstår den energi som behövs både för att lära och att vilja lyckas. Liedman menar att ett ensidigt fokus på resultatet/betyget skapar mer leda än lust för de flesta. När betyg och bedömning får den största betydelsen så signalerar det en syn på eleven/människan som känns omodern. Liedman pekar på tre olika epoker eller grundtankar om hur vi ser på människan i skolans sammanhang: 1. Det är den syndfulla människan som måste tuktas. 2. Det är den lata människan som måste fostras till flit och dygdighet. 3. Det är den nyfikna människan som kan stimuleras i sitt lärande vilket då kan bli en målinriktad process. Som min egen slutreflektion efter att ha läst boken menar jag att vi måste ifrågasätta varje sammanhangs förutsättningar och påverkan på både människan och verksamheten. Är det mänskliga förutsättningar vi vill skapa så är det helt klart användbart att ta utgångspunkt i känslan av sammanhang. Där ryms både lusten, förståelsen och människans möjlighet att bemästra sin tillvaro. Alltså, meningsfullheten, begripligheten och hanterbarheten återkommer på många olika sätt. Det är också i högsta grad ett salutogent synsätt att ta utgångspunkt i varje persons resurser och värde. Då kan upplevelsen av goda ”ting” som värdighet, respekt och tillit stärkas. Jag rekommenderar läsning för dig som är intresserad av skola och har funderingar om vad kunskap är. En enklare väg till lite inspiration av Sven-Eric Liedman är att lyssna på honom här: Föreläsning med Sven-Eric Liedman Allt gott! Anders

Salutogent ledarskap, värderingar och förändring

När årets sista månad pågår så handlar mycket om att blicka framåt och planera för 2013. Jag konstaterade igår att jag missat att skaffa en ny pappersalmanacka och det börjar bli fullt på de små extrarader som finns i året dito. Varför har jag en pappersalmanack när jag är iphone-brukare sedan snart två år? Kanske för att bläddrandet och användandet av blyertspenna är både en ritual och en aktivitet som jag trivs med och jag tycker främjar tanken. Kanske ändrar jag mig så småningom och går över helt till digital kalender? Apropå förändring så har det ordet kommit upp ofta på sista tiden. Det handlar om att utveckla och förbättra i organisationer. Då blir det också viktigt att utveckla människor, dvs utveckla ny kunskap eller lära om för att kunna utföra sin arbetsuppgift på ett bättre sätt eller i förhållande till nya krav. Jag är en varm förespråkare för ordet "lärande" i dessa sammanhang. Det är ingen motsättning till att jag och mina kollegor håller eller genomför "utbildningar". Men jag menar att, det är inte utbildningen(kursen) som är intressant eller utbildning(undervisning) som är avgörande. Den viktiga frågan är om den aktivitet vi ansvarar för och leder lyckas bidra till lärande. Min erfarenhet är att man måste ha en stor ödmjukhet inför vad det är som påverkar en människa till ny förståelse, motivation och handling. Det är självklart viktigt med en tydlig målbild för utbildningen och en genomtänkt struktur för innehållet. Mer avgörande är dock vilka frågor, värderingar och andra ingångsvärden som deltagaren bär med sig. För mig som kursledare gäller det att hitta det som är meningsfullt för deltagaren. Innehållet måste passa in i deltagarens nuvarande förståelse och tankar om det vi ska lära. Slutligen måste innehållet ha en koppling till vardagens praktik och tillämpning. Lärandet kan då uppstå när dessa tre pusselbitar samverkar. Om någon av dessa ska betraktas som mer viktig så är det deltagarens inställning i form av motivation, mening eller värdeupplevelse. Frågan om varför det vi ska lära är viktigt, vilka värden det leder till, är det som ger energi och framåtrörelse i lärandet. Därför står jag stadigt kvar i övertygelsen att det salutogena synsättet är en starkt värdegrundad idé. Den pekar på människans värde och betydelse. Det är i henne kunskapen förmågan och den goda viljan startar. Den sortens värden är avgörande både för individen och organisationen. Alltså ett hälsosynsätt är även ett pedagogiskt användbart synsätt. Det salutogena perspektivet kan bidra till värdeskapande på flera olika sätt. Allt fler organisationer och sammanhang inser detta och lyfter fram det i olika utvecklingssammanhang. Ledarskap, medarbetarskap och verksamhetsutveckling har vi varit inne på i flera år nu. Under 2013 tror jag på en fortsättning där det blir mer av detta tänkt också i förhållande till verksamhetens kunder, elever, deltagare och så vidare. Eller vad tror du själv? Nu går mitt tåg strax och då blir det en stund för annat skrivande. Allt gott! Anders

snabba puckar och färdiga lösningar?

Varje dag och varje möte är ett gyllene tillfälle att lära och inspireras. Bloggandet är ett bra sätt att stanna upp och reflektera, vad är det jag ser och vad händer med det hälsofrämjande och salutogena ledarskapets utveckling. Bara denna vecka har jag mött folk från flera organisationer som är på, och med stor ambition och tydlighet vill utveckla hälsofrämjande ledarskap/salutogent ledarskap. När min bok kom 2010 var rubriken salutogent ledarskap svår att finna när man sökte på nätet. Nu finns begreppet på många håll och det börjar som det verkar få ett allt mer utvecklat innehåll också. I måndags i Varberg var det 30 chefer från olika organisationer med på vår utbildningsdag i salutogent ledarskap. Alla verkade ha planer på att gå vidare med allt ifrån egen fortsatt förkovran i kurssteg 2, salutogent ledarskap i praktiken, till att göra en hel sjukhusorganisation till ett hälsofrämjande sjukhus med hjälp av bland annat salutogent ledarskap. I går var det tisdag och årlig konferens om forskning och utveckling av det salutogena arbetet.(Det är högskolan Väst i Trollhättan som sedan två år driver ett salutogent center). Flera presentationer på posters och i seminarier talar nu på ett självklart sätt om betydelsen av ett salutogent ledarskap. Idag onsdag ska jag träffa projektledning och styrgrupp i förmodligen landets största satsning på hälsofrämjande ledarskap just nu. Det är sex kommuner i Gävleborg som erbjudit drygt 800 chefer utbildning i ett projekt över två år. Samtidigt får vi från Hälsopropmotiongruppen vara med och leverera en längre utbildning för internkonsulter/hälsosamordnare som ska medverka till att det som projektet grundar ska bli en långsiktig utveckling av både ledarskap, medarbetarskap och verksamhet i kommunerna. Det sista exemplet har jag nog berättat om tidigare. Det förtjänas dock att upprepas, efter som jag tror att här finns aspekter som är viktiga men inte självklara för alla. Min rubrik ovan är kanske lite tillspetsad. Men Gävleborgsexemplet pekar på betydelsen av ett långsiktigt processtänk. Ett salutogent ledarskap är visst en fråga om den enskilde chefens förhållningssätt, hälsa och ledarskap. Men det är så mycket mer som kan påverkas om det ges förutsättningar och tid. Visionen handlar om att skapa en salutogen kultur där ledarskap och medarbetarskap bidrar till välbefinnande och framgång för både ledare, medarbetare och inte minst kunder/brukare/medborgare. Allt gott! Anders

Gilla jobbet

Det kom en fråga. Efter en mycket inspirerande dag på Gilla jobbet-mässan kom det flera goa återkopplingar. Det verkar som om mitt seminarium om hälsofrämjande ledarskap både inspirerat och satt igång tankar på många håll. I ett Twitterinlägg av Maria Berntsson idag torsdag funderar hon över om det är skillnad på kommunikativt ledarskap och salutogent ledarskap. Jag är väl ingen begreppsexpert inom området, men vissa tankar får jag direkt. Om det salutogena handlar om att se människan med nyfikenhet och förväntan att hon har viktiga tillgångar, då blir det ju självklart avgörande att vi kan se, möta och kommunicera på ett sätt som bekräftar, inspirerar och stärker personen vi möter. Kommunikationen blir det utbyte av tankar och sinnesintryck mellan människor som skapar förståelse och känsla av värde (värdighet).När kommunikationen fungerar uppstår en känsla av gemensamhet(ordet communicare betyder ju just det). Det kan alltså inte bli ett salutogent förhållningssätt i mötet utan en medveten vilja att bjuda in den man möter i sammanhanget på ett uppskattande sätt. Detta måste ju självfallet handla om kommunikation tycker jag. Därutöver menar jag att det salutogena synsättet i ledarskap eller annorstädes ger möjlighet att väga in mer av hela sammanhanget. Ett salutogent ledarskap handlar då om att ta till vara och förstärka de saker eller omständigheter som är positiva för människans hälsa. Och det kan vara både strukturella och kulturella aspekter i sammanhanget. En tillgång blir då också Antonovsky´s teori eller förklaringsmodell för hälsa - känsla av sammanhang (kasam). De tre delarna i teorin, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet blir en hjälp att hitta eller förstå vad som är betydelsefullt för hälsan och förmågan i det aktuella sammanhanget. Poängen med en generell teori är att den kan översättas till vardagsverklighet av de människor som finns i varje sammanhang. Det är förmodligen de som har mest aktuell kunskap om vad som är viktigt för välbefinnandet på just deras, till exempel, arbetsplats. Det salutogena tänket blir då också praktiskt användbart när både filosofi och teori är med. Det är just nu kväll i Horten i Norge. I morgon väntar drygt 50 studenter på högskolan i Vestfold som går en masterutbildning i helsefremmende arbeid. Man kan bli upprymd för mindre, Norge är verkligen med på det salutogent hälsofrämjande kunskapsområdet. Go afton!

Salutogent ledarskap i Trondheim

Här är vi på en forskningskonferens om health promotion som varar i 4 dagar. Ikväll var det Hälsopromotiongruppen som bjöd in till bokrelease och mingel om salutogent ledarskap. Cirka 30 personer kom och en mycket inspirerande diskussion och frågestund blev det. Kontentan kan beskrivas så: Ledarskap är avgörande för att få verksamheter och organisationer att fungera och människor att må bra och lyckas i sitt jobb. Salutogent ledarskap som idé och koncept verkade tilltala de närvarande. Det var Sverige, Danmark och Norge i majoritet. Men även Österrike, Tyskland och Schweiz fanns representerade. Vi lyckades inte klargöra vilket land som kommit längst i sitt arbetslivs hälsofrämjande. Flera inspel talade om vikten av erfarenhetsutbyte och samarbete. Det kanske smartaste förslaget kom från Trondheims professor i salutogenes, Bengt Lindström. -Han tyckte att Norge borde köpa Sverige så kan vi bli en stark enhet i det hälsofrämjande arbetet framöver. Vi får se hur det blir, i morgon kommer Töres Theorell och förklarar kulturens betydelse för hälsan. Ha det morsomt! A

Salutogent ledarskap ett måste

Ibland blir man både fascinerad och inspirerad. Just nu befinner jag mig i Turkiet, Istanbul. Inbjuden att utbilda i salutogenic health promotion. Bara att komma till en stad med cirka 17 miljoner invånare är en smått chockartad upplevelse för en Alingsåsare (37000 invånare). Det är också fantastiskt att i detta land träffa människor som säger att ett salutogent ledarskap är ett måste framöver i deras arbetsliv. Den spännande frågan blir; hur ska vi formulera och introducera en sådant tänk i denna kultur och tradition. Själv var jag lite skeptisk inför denna resa, men har nu mött en grupp som är erfarna konsulter och utbildare och ser möjligheter i de organisationer man arbetar för. Möjligheter och behov att hitta nya synsätt i ledarskap och affärsmannaskap. De talar bland annat om "the Y generation" som idag ställer helt andra krav på arbetsplatsen och cheferna. För att kunna attrahera och behålla denna unga generation måste cheferna hitta ett nytt förhållningssätt som tar till vara och låter idéer och kompetens utvecklas. Det verkar som om en främjande/möjliggörande inställning där delaktighet/medarbetarskap och fokus på arbetsplatsens friskfaktorer kan bli en användbar strategi. I detta land finns ingen lång tradition av arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och systematiskt arbetsmiljöarbete. Men nu när facebookgenerationen kommit ut på arbetsplatserna tvingas man hitta samverkansformerna. Det blir mycket spännande att följa utvecklingen av detta. Boken Hälsopromotion i arbetslivet är redan igång att översättas från Engelska till Turkiska och kasamdialogen för salutogena samtal vill man gärna pröva. Även om det är en långsam resa att sprida salutogent ledarskap i Turkiet så är det underbart att vara här. Tänk dig kväll efter kväll med 25 grader och klart väder sittandes på en mysig restaurang intill Bosporens vatten, det gör inte alls ont. Ha en trevlig midsommar! Anders

Salutogent Ledarskap i skolan

Jag fick vara med om en härlig helg på Biskops Arnö vid Mälaren. Där träffades vi gamla pedagoger från skolans och högskolans värld. Det var 10 år sen sist så mycket fanns att berätta och diskutera. Jag vill bara berätta om Thomas som idag är skolledare och rektor på en grundskola. Han leder en verksamhet som tack vare hans ledarskap är på väg från dålig arbetsmiljö och svaga resultat till allt bättre arbetsmiljö och resultat. Han tänker salutogent utan att ha hört ordet innan vi träffades idag. Han får sin organisation att göra en "turn around" utan att känna till vad det innebär. Han är bara så klok, trygg och taktisk och går lagom mycket utanför ramarna för att förändring ska uppstå. Jag tar inte plats att berätta hela storyn här. Men det handlar om ett synsätt och en idé som sätter människan och hennes lärande i fokus samtidigt som elever och personal både trivs och presterar bättre. Han är idéuren, visionär, empatisk och tydlig. Han är trygg i det han vill uppnå och vågar därför utmana det befintliga "systemet" och kulturen. Han ger sig trots "smällar" på både organisationens strukturella förutsättningar och kulturen i vardagen. Hoppas han orkar fullfölja sin turnaround där en kaotisk skola i ett tungt område utvecklas till ett meningsfullt ställe där människor vill vara både för att lära och att undervisa. Redan idag ringer pedagoger från andra skolor och vill komma till Tomas kollegium. Ett starkt betyg på framgång. Ha en fortsatt fin försommar! /Anders

Salutogent hos många men vissa backar

Efter en dag med utbildning för chefer i salutogent ledarskap gör jag följande reflektioner. Va kul att så många är intresserade och vill ta del av detta och utveckla både ledarskap och verksamhet i en salutogent främjande riktning. Samtidigt slås jag av vad trögt det verkar vara i vissa delar av arbetslivet att väcka intresse för de mjuka frågornas ledarskap. Det är när chefer från industri och näringsliv deltar i våra utbildningsdagar som en annan bild beskrivs. Mitt intryck är, rätta mig om jag har fel, att de företag som har starkt internationell prägel med ofta amerikansk kultur och ledningsfilosofi fortfarande har en inriktning som liknar "management by fear". De anställda tappar sin lojalitet och vaktar sin tunga för att inte stöta sig med sin ledning och det gör man av rädsla för att bli uppsagd. Den person jag mött idag kunde konstatera att i hans bolag leder detta beteende till svag motivation och kompetensflykt. Trycket på organisationen att leverera resultat leder till att man rekryterar chefer med hårda nypor som kan driva fram resultat. Detta får dock motsatt effekt och leder istället till sämre resultat. Det måste till ett annat synsätt menade vederbörande, annars kommer denna sorts organisationer att bli utkonkurrerade. Humankapitalet är avgörande för framgång och då måste mänskliga villkor och arbetets bidrag till upplevelse av meningsfullhet prioriteras. Själv tänker jag att det dels är en fråga om kultur och värderingar på ett övergripande plan. Att påverka dessa tar tid och förutsätter att personer i ledande ställning blir tongivande och idébärare. Å andra sidan befinner vi oss i en tid då frågor om hushållning och hållbarhet har en allt viktigare plats. Vi får se, hoppas och tro att människans välbefinnande kommer att kunna hävda sig i konkurrens med kortsiktig ekonomisk lönsamhet. Jag tröstar mig så länge i alla de goda exempel på salutogent ledarskap och salutogen verksamhetsutveckling som jag stöter på under mina resor. Allt gott i försommarvärmen! /Anders

Salutogent ledarskap i norr

Ganska nyss hemkommen från en varierad och givande vecka som avslutade April månads intensiva resande. Folkhälsostämman i Stockholm var en nästan hisnande upplevelse när jag fick prata om det salutogent främjande synsättet med över 1000 personer i lokalen. Folkhälsofrågorna tycker jag får en allt tydligare balans mellan det förebyggande och det främjande perspektivet. I slutet av veckan gick resan till Gällivare som, även med flyg, ligger väldigt långt norr ut. Där hade vi avslutningträff i utbildningen hälsofrämjande ledarskap som Peter och jag hållt i denna vinter/vår. I denna grupp med chefer från både gruvindustri, småföretag och offentlig förvaltning blev det tydligt att chefers förutsättningar kan vara ganska olika. Samtidigt är den starkaste upplevelsen den att ledarskap handlar om att möta människor där dom är och då skiljer det sig inte särskilt mycket mellan olika organisationer. Det som skiljer är verksamhetens innehåll och arbetsplatsers kultur. Men oavsett hur kulturen ser ut och fungerar så finns där viktiga angreppspunkter för ett salutogent synsätt och förhållningssätt. Apropå balans så ser jag fram emot fler utbildningar där vi kan samla chefer och ledare från både industri som LKAB och mjuka verksamheter som förskola och omsorg. Det är så vi lär av mångfald och kan berika dialogen med våra olika erfarenheter. När denna första majvecka nu närmar sig slut så pågår förberedelse för ytterligare några dagar tillsammans med de norska vännerna i NAV. Där pågår mycket intressanta och hälsopromotiova processer kan jag lova. Återkommer längre fram om det. Fortsatt fin vår. /Anders

Salutogenes i naturen

En ny arena, ett nytt sammanhang där intresset för salutogent ledarskap var stort.
Denna dag har jag tillbringat på SLU(Sveriges lantbruksuniversitet) i Alnarp utanför Malmö. Jag föreläste på utbildningen i trädgårdsterapi och grön rehabilitering. En kurs där man utvecklar kunskap och metodik för att kunna hjälpa stressdrabbade och andra tillbaka till god hälsa och välbefinnande. Ett salutogent synsätt och ledarskap verkar hamna helt rätt i dessa människors professionella arbete där det handlar om att hitta varje deltagares utgångspunkt och möjligheter. Och i detta arbete ta till vara naturens läkande möjligheter.
Det var en mycket stimulerande dialog idag där studentgruppen bestod mest av redan utbildade och yrkesverksamma professioner som pedagoger, läkare, terapeuter med flera.
I väntan på nästa buss mot Malmö sitter jag återigen och känner mig berikad av en dag med flera goda och inspirerande möten.

Tack för det trädgårdsterapigruppen och Alnarp.
hoppas vi ses igen.
/Anders

Salutogent ledarskap i praktiken

Rubriken salutogent ledarskap verkar ha fått fäste på flera håll i vårt land. När man googlar så finns det allt fler som skriver om det och som erbjuder kunskap om det. I de fall jag kunnat se lite mer vad dessa olika erbjudanden innehåller så kan jag konstatera att uppfattningen varierar om vad det salutogena är för något. Därmed varierar det också vad gäller beskrivningen av vad salutogent ledarskap är eller kan vara. På vissa håll anser man att salutogent ledarskap är samma sak som lösningsfokuserat ledarskap. Någon annan menar att salutogent ledarskap är detsamma som humanistiskt ledarskap eller att salutogent ledarskap kan bidra till att genomföra en patogen verksamhetsidé.
Jag vill med detta korta inlägg bara lufta min oro att detta viktiga och lovande synsätt riskerar att bli urvattnat. Det salutogena är till sitt innehåll inget unikt eller nytt. Det är dock ett nytt ord i vårt språk som väcker allt större intresse och då vill fler hänga på. Detta är glädjande men får inte innebära att den värdemässiga och teoretiska förankringen tappas bort.
Från Hälsopromotiongruppen började vi erbjuda utbildning och inspiration till salutogent ledarskap våren 2010 när min bok med den titeln kom ut. Eftersom intresset var stort byggde vi på med en tvådagarskurs kallad salutogent ledarskap i praktiken. Vi övervägde risken att det skulle bli en ensidig förväntan på praktik och risk att tappa filosofi och teori. Jag menar dock att vi genom de tre utbildningssteg vi har idag verkligen bidrar till att deltagarna får med sig helheten av förhållningssätt, teori och tillämpning. Det salutogena ledarskapet är ingen "todo-lista". Hjälp oss bevara den värdemässiga utgångspunkt och teoretiska förankring som Antonovsky bidragit med. Då kan detta tänk fortsätta utvecklas på ett bra sätt till stor nytta i praktiken.
Med önskan om en fortsatt fin vår!

Anders

Salutogent värdegrundsarbete

Inspirerande möten ger mening.
Jag har under januari och februari mött hittills 11 grupper i Mönsterås kommun för att "arbeta" med värdegrunden. Socialförvaltningens ledning bestämde där för två år sedan att ett salutogent synsätt skulle vara tydligt och vägledande i det kommande utvecklingsarbetet. Alla chefer och medarbetare är involverade i en process som jag tycker känns mycket spännande och lovvärd. Det jag får vara med om nu är den andra heldags work-shopen där all personal inklusive vikarier är delaktiga i att konkretisera och sätta ord på vilka värden som är viktiga. Det är en lång väg att påverka värderingar, kultur och förhållningssätt i en verksamhet. Men det engagemang jag möter hos dessa medarbetare vittnar om en tydlig vilja och stark energi att ta det salutogena synsättet ut i vardagen. I olika verksamheter som många gånger brottas med svåra omständigheter på olika sätt. Kanske har det "helhetsgrepp" vi tar i dialogen betydelse? Värdegrund och värdeskapande måste handla om sammanhangets många olika beståndsdelar. Därför analyserar vi tillsammans vad som är värdefullt för både brukaren/kunden, arbetsgruppen och mig själv som medarbetare. Det är svårt att få goda värderingar och värdeskapande att utvecklas gentemot kund om man inte också har en arbetsplats som fungerar väl och om där finns medarbetare som kan ha förutsättningar att må bra i sitt sammanhang. Då kan det bli ett värdeskapande värdegrundsarbete.

anders 120210