Salutogen värdegrund och samarbetskultur

Öijared akademi kallas en visionär satsning. En plats där hälsofrämjande tankar och mänskliga värden i natur och kultur ska mötas och utvecklas. Jag var seminarieledare i veckan då cirka 40 personer från olika organisationer deltog. Min uppgift var att presentera och inspirera till ett salutogent tänkande. Man kan inte bli annat än inspirerad själv och glad för det stora intresset och gensvaret. Dessutom gav denna dag bevis på de fantastiska möjligheter som finns i ett salutogent/främjande tänk. Deltagarna kom från många olika sektorer och verksamheter.Exempelvis,ideella organisationer, stora företag, små företag, kommunal förvaltning, landsting och nätverk för samhällsutveckling. I alla dessa miljöer uttrycker man behov och möjligheter att utveckla ett mer hälsofrämjande och utvecklingsorienterat förhållningssätt. En företagsledare uttryckte det så: - Det är ett nytt mindset och det kopplar ihop företagets värderingar med den samarbetskultur och kundnytta vi vill ha. En kommunal verksamhetschef menade att: - det salutogena tänket är nog anledningen till att vi fått så stort intresse för vårt värdegrundsarbete. Så du som läser detta, vänta inte, var inte osäker på om det salutogena ledarskapet är användbart. Du kan vara helt lugn, det finns ganska få fallgropar, mest framgångsmöjligheter. Det är både visionärt och praktiskt möjligt. God fortsättning i snögloppet! Anders

Resultat och värde

Det nya året rusar på. Undrar om det kommer att bli ett bra år, ett värdefullt år, ett år av god kvalitet med gott resultat? Klart man vill att tillvaron ska vara så bra som möjligt, det vill alla. Men det är där min funderingar börjar. Jag fick denna tanke i bilen i morse på väg till Landvetters flygplats. I en intervju på radion berättade en person om sin frustration över arbetsgivarens ideliga omorganisationer och besparingar i syfte att uppnå så bra resultat som möjligt i företaget. Grejen var den att verksamheten handlade om vård av människor och det som gjordes för att öka det ekonomiska värdet/resultatet samtidigt innebar att det värde som medarbetarna skapade i verksamheten blev sämre. Personal drabbades av stress på grund av mindre resurser. Verksamhetens brukare/kunder drabbades av sämre kvalitet i vården. För mig blir denna intervju i radion ännu ett exempel på att det ofta blir en motsättning eller konkurrens mellan mjuka och hårda(ekonomiska) värden. Varför ska det vara så svårt att få ihop dessa? Är det kravet på snabb ekonomisk avkastning som gör att man inte har tålamod att låta mänskliga värden växa och utvecklas. Jag tror en förklaring finns där, - i kvartalsekonomi, årsbokslut och årets budget. Det borde finnas en parallell redovisning som har ett längre perspektiv och tar upp de värderingar och värden som behöver tid. Jag tänker sådan värden som handlar om människors välbefinnande och livskvalitet. Det är ju så att dessa mjuka värden samtidigt är de som kan bidra till en organisations långsiktiga utveckling och värdeskapande förmåga. Och inte minst samhället och miljöns långsiktiga utveckling och hållbarhet. Så återigen, ett salutogent synsätt och ett Salutogent Ledarskap är helt klart en viktig möjlighet. En möjlighet att ta vara på och stärka de värden som förbättrar kvalitén i möten mellan människor(kunder t.ex) och samtidigt förbättrar kvalitet,resultat och varumärke för en organisation. Salutogent Ledarskap kan bygga den sorts kultur som mäniskor vill tillhöra, så vänta inte med det. Vi kanske ses på en Salutogen ledarskapsdag i år? Ha en fortsatt intressant resa! önskar Anders

Skolpolitik behöver Salutogent Ledarskap

Boktips inför julledigheten. Och ett inlägg apropå enfrågelösningen att skolan blir bättre med mer betyg och bedömning. I måndags var det Reinfeldt som höll jultal med budskapet att det bör sättas betyg i årskurs 4. Då kan vi få bukt med flumskolan menade han. En skämttecknare i GP tog upp tråden i en bild där moderaterna nu snott betygen från fp men hotas av C som tänker föreslå betyg från årskurs 1 och kd som tänker föreslå betyg i söndagskolan. Skämt åsido nu till en bra bok som rymmer detta tema.

En av mina favoritförfattare är idéhistorikern Sven-Eric Liedman. Han är grym på att belysa vår tid och vårt samhälle och vad vi har för oss för att livet ska bli bra. Den senaste jag läst av hans böcker handlar om skolan och kunskapen. Boken heter Hets och det ordet fångar vad författaren tycker sker med skolan. När allt mer fokus läggs på betyg och bedömning så är det uppenbart så, att andra värden får mindre utrymme och betydelse. Det viktiga blir att prestera på en godkänd eller väl godkänd nivå. Betyget är resultatet av det eleven ägnar sig åt i skolan. Det är resultatet, det vill säga betyget som räknas. Och med ordet räknas, menas i betygssammanhang att betygsnivåerna ska vara mätbara/kunna räknas på i siffror. Eftersom allt skolan är till för inte går att värdera i kvantitativa mått så får vi här ett problem menar Liedman. Han pekar på att det blir en obalans i hur vi värderar kunskap. Visst ska vi bli bra på det som behövs för att kunna bidra och vara produktiva i vår yrkeskarriär. Det är också viktigt med kunskap som gör att eleven kan fungera som en god medborgare i ett demokratiskt samhälle. För det tredje bör kunskap vara något som bidrar till lust och glädje för människan själv och dem hon lever med. Ska man få med alla tre kunskapsaspekter så måste man värdera både det uppnådda resultatet och processen på vägen dit. Om man enbart har fokus på resultatet så försvinner lusten vilken är en upplevelse av hur man har det under tiden som tiden pågår. Det kanske rent av är processen som ska vara viktigast?! (utropstecknet är mitt eget). På en föreläsning jag hörde hade Liedman en drastisk liknelse där han sa att: Vad är resultatet av livet?? – jo döden. Alltså bör vi se till att göra livet så lustfyllt det går, sen är det ju försent.Jag anar att du tycker att liknelsen haltar. Jag menar att den i alla fall pekar på betydelsen av att det finns en meningsfullhet där man är och i det man gör. Då uppstår den energi som behövs både för att lära och att vilja lyckas. Liedman menar att ett ensidigt fokus på resultatet/betyget skapar mer leda än lust för de flesta. När betyg och bedömning får den största betydelsen så signalerar det en syn på eleven/människan som känns omodern. Liedman pekar på tre olika epoker eller grundtankar om hur vi ser på människan i skolans sammanhang: 1. Det är den syndfulla människan som måste tuktas. 2. Det är den lata människan som måste fostras till flit och dygdighet. 3. Det är den nyfikna människan som kan stimuleras i sitt lärande vilket då kan bli en målinriktad process. Som min egen slutreflektion efter att ha läst boken menar jag att vi måste ifrågasätta varje sammanhangs förutsättningar och påverkan på både människan och verksamheten. Är det mänskliga förutsättningar vi vill skapa så är det helt klart användbart att ta utgångspunkt i känslan av sammanhang. Där ryms både lusten, förståelsen och människans möjlighet att bemästra sin tillvaro. Alltså, meningsfullheten, begripligheten och hanterbarheten återkommer på många olika sätt. Det är också i högsta grad ett salutogent synsätt att ta utgångspunkt i varje persons resurser och värde. Då kan upplevelsen av goda ”ting” som värdighet, respekt och tillit stärkas. Jag rekommenderar läsning för dig som är intresserad av skola och har funderingar om vad kunskap är. En enklare väg till lite inspiration av Sven-Eric Liedman är att lyssna på honom här: Föreläsning med Sven-Eric Liedman Allt gott! Anders

Salutogent ledarskap, värderingar och förändring

När årets sista månad pågår så handlar mycket om att blicka framåt och planera för 2013. Jag konstaterade igår att jag missat att skaffa en ny pappersalmanacka och det börjar bli fullt på de små extrarader som finns i året dito. Varför har jag en pappersalmanack när jag är iphone-brukare sedan snart två år? Kanske för att bläddrandet och användandet av blyertspenna är både en ritual och en aktivitet som jag trivs med och jag tycker främjar tanken. Kanske ändrar jag mig så småningom och går över helt till digital kalender? Apropå förändring så har det ordet kommit upp ofta på sista tiden. Det handlar om att utveckla och förbättra i organisationer. Då blir det också viktigt att utveckla människor, dvs utveckla ny kunskap eller lära om för att kunna utföra sin arbetsuppgift på ett bättre sätt eller i förhållande till nya krav. Jag är en varm förespråkare för ordet "lärande" i dessa sammanhang. Det är ingen motsättning till att jag och mina kollegor håller eller genomför "utbildningar". Men jag menar att, det är inte utbildningen(kursen) som är intressant eller utbildning(undervisning) som är avgörande. Den viktiga frågan är om den aktivitet vi ansvarar för och leder lyckas bidra till lärande. Min erfarenhet är att man måste ha en stor ödmjukhet inför vad det är som påverkar en människa till ny förståelse, motivation och handling. Det är självklart viktigt med en tydlig målbild för utbildningen och en genomtänkt struktur för innehållet. Mer avgörande är dock vilka frågor, värderingar och andra ingångsvärden som deltagaren bär med sig. För mig som kursledare gäller det att hitta det som är meningsfullt för deltagaren. Innehållet måste passa in i deltagarens nuvarande förståelse och tankar om det vi ska lära. Slutligen måste innehållet ha en koppling till vardagens praktik och tillämpning. Lärandet kan då uppstå när dessa tre pusselbitar samverkar. Om någon av dessa ska betraktas som mer viktig så är det deltagarens inställning i form av motivation, mening eller värdeupplevelse. Frågan om varför det vi ska lära är viktigt, vilka värden det leder till, är det som ger energi och framåtrörelse i lärandet. Därför står jag stadigt kvar i övertygelsen att det salutogena synsättet är en starkt värdegrundad idé. Den pekar på människans värde och betydelse. Det är i henne kunskapen förmågan och den goda viljan startar. Den sortens värden är avgörande både för individen och organisationen. Alltså ett hälsosynsätt är även ett pedagogiskt användbart synsätt. Det salutogena perspektivet kan bidra till värdeskapande på flera olika sätt. Allt fler organisationer och sammanhang inser detta och lyfter fram det i olika utvecklingssammanhang. Ledarskap, medarbetarskap och verksamhetsutveckling har vi varit inne på i flera år nu. Under 2013 tror jag på en fortsättning där det blir mer av detta tänkt också i förhållande till verksamhetens kunder, elever, deltagare och så vidare. Eller vad tror du själv? Nu går mitt tåg strax och då blir det en stund för annat skrivande. Allt gott! Anders

snabba puckar och färdiga lösningar?

Varje dag och varje möte är ett gyllene tillfälle att lära och inspireras. Bloggandet är ett bra sätt att stanna upp och reflektera, vad är det jag ser och vad händer med det hälsofrämjande och salutogena ledarskapets utveckling. Bara denna vecka har jag mött folk från flera organisationer som är på, och med stor ambition och tydlighet vill utveckla hälsofrämjande ledarskap/salutogent ledarskap. När min bok kom 2010 var rubriken salutogent ledarskap svår att finna när man sökte på nätet. Nu finns begreppet på många håll och det börjar som det verkar få ett allt mer utvecklat innehåll också. I måndags i Varberg var det 30 chefer från olika organisationer med på vår utbildningsdag i salutogent ledarskap. Alla verkade ha planer på att gå vidare med allt ifrån egen fortsatt förkovran i kurssteg 2, salutogent ledarskap i praktiken, till att göra en hel sjukhusorganisation till ett hälsofrämjande sjukhus med hjälp av bland annat salutogent ledarskap. I går var det tisdag och årlig konferens om forskning och utveckling av det salutogena arbetet.(Det är högskolan Väst i Trollhättan som sedan två år driver ett salutogent center). Flera presentationer på posters och i seminarier talar nu på ett självklart sätt om betydelsen av ett salutogent ledarskap. Idag onsdag ska jag träffa projektledning och styrgrupp i förmodligen landets största satsning på hälsofrämjande ledarskap just nu. Det är sex kommuner i Gävleborg som erbjudit drygt 800 chefer utbildning i ett projekt över två år. Samtidigt får vi från Hälsopropmotiongruppen vara med och leverera en längre utbildning för internkonsulter/hälsosamordnare som ska medverka till att det som projektet grundar ska bli en långsiktig utveckling av både ledarskap, medarbetarskap och verksamhet i kommunerna. Det sista exemplet har jag nog berättat om tidigare. Det förtjänas dock att upprepas, efter som jag tror att här finns aspekter som är viktiga men inte självklara för alla. Min rubrik ovan är kanske lite tillspetsad. Men Gävleborgsexemplet pekar på betydelsen av ett långsiktigt processtänk. Ett salutogent ledarskap är visst en fråga om den enskilde chefens förhållningssätt, hälsa och ledarskap. Men det är så mycket mer som kan påverkas om det ges förutsättningar och tid. Visionen handlar om att skapa en salutogen kultur där ledarskap och medarbetarskap bidrar till välbefinnande och framgång för både ledare, medarbetare och inte minst kunder/brukare/medborgare. Allt gott! Anders

Gilla jobbet

Det kom en fråga. Efter en mycket inspirerande dag på Gilla jobbet-mässan kom det flera goa återkopplingar. Det verkar som om mitt seminarium om hälsofrämjande ledarskap både inspirerat och satt igång tankar på många håll. I ett Twitterinlägg av Maria Berntsson idag torsdag funderar hon över om det är skillnad på kommunikativt ledarskap och salutogent ledarskap. Jag är väl ingen begreppsexpert inom området, men vissa tankar får jag direkt. Om det salutogena handlar om att se människan med nyfikenhet och förväntan att hon har viktiga tillgångar, då blir det ju självklart avgörande att vi kan se, möta och kommunicera på ett sätt som bekräftar, inspirerar och stärker personen vi möter. Kommunikationen blir det utbyte av tankar och sinnesintryck mellan människor som skapar förståelse och känsla av värde (värdighet).När kommunikationen fungerar uppstår en känsla av gemensamhet(ordet communicare betyder ju just det). Det kan alltså inte bli ett salutogent förhållningssätt i mötet utan en medveten vilja att bjuda in den man möter i sammanhanget på ett uppskattande sätt. Detta måste ju självfallet handla om kommunikation tycker jag. Därutöver menar jag att det salutogena synsättet i ledarskap eller annorstädes ger möjlighet att väga in mer av hela sammanhanget. Ett salutogent ledarskap handlar då om att ta till vara och förstärka de saker eller omständigheter som är positiva för människans hälsa. Och det kan vara både strukturella och kulturella aspekter i sammanhanget. En tillgång blir då också Antonovsky´s teori eller förklaringsmodell för hälsa - känsla av sammanhang (kasam). De tre delarna i teorin, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet blir en hjälp att hitta eller förstå vad som är betydelsefullt för hälsan och förmågan i det aktuella sammanhanget. Poängen med en generell teori är att den kan översättas till vardagsverklighet av de människor som finns i varje sammanhang. Det är förmodligen de som har mest aktuell kunskap om vad som är viktigt för välbefinnandet på just deras, till exempel, arbetsplats. Det salutogena tänket blir då också praktiskt användbart när både filosofi och teori är med. Det är just nu kväll i Horten i Norge. I morgon väntar drygt 50 studenter på högskolan i Vestfold som går en masterutbildning i helsefremmende arbeid. Man kan bli upprymd för mindre, Norge är verkligen med på det salutogent hälsofrämjande kunskapsområdet. Go afton!

Salutogent ledarskap i Trondheim

Här är vi på en forskningskonferens om health promotion som varar i 4 dagar. Ikväll var det Hälsopromotiongruppen som bjöd in till bokrelease och mingel om salutogent ledarskap. Cirka 30 personer kom och en mycket inspirerande diskussion och frågestund blev det. Kontentan kan beskrivas så: Ledarskap är avgörande för att få verksamheter och organisationer att fungera och människor att må bra och lyckas i sitt jobb. Salutogent ledarskap som idé och koncept verkade tilltala de närvarande. Det var Sverige, Danmark och Norge i majoritet. Men även Österrike, Tyskland och Schweiz fanns representerade. Vi lyckades inte klargöra vilket land som kommit längst i sitt arbetslivs hälsofrämjande. Flera inspel talade om vikten av erfarenhetsutbyte och samarbete. Det kanske smartaste förslaget kom från Trondheims professor i salutogenes, Bengt Lindström. -Han tyckte att Norge borde köpa Sverige så kan vi bli en stark enhet i det hälsofrämjande arbetet framöver. Vi får se hur det blir, i morgon kommer Töres Theorell och förklarar kulturens betydelse för hälsan. Ha det morsomt! A